Bilden ovan här föreställer panelen på vår spis. En spis som fanns i huset när vi köpte det. En spis som av de tidigare ägarna till vårt hus köpte på IKEA.
En spis som snarast är att betrakta som skräp.
Se på panel där uppe. Den längst till vänster visar vilka plattor det är som är varma. Den snäppet till höger visar vilken platta som just för tillfället är inkopplad. Den regleras med zonknappen.
Plus- och minuskontrollerna, där reglerar man vilken temperatur i steg 1 till 9 plattan skall ha som man har valt tidigare.
Längst då till höger har vi av och på.
Redan här inser man att tillverkaren inte har använt en spis alls. För hur ser det ut om man har tre eller mardrömmen fyra plattor igång samtidigt?
Man behöver då klicka sig runt på touchkontrollen (select) för att se vilken värme som finns för respektive platta. Dessutom är touchkontrollen inte speciellt exakt heller så trycker man aning för hårt eller för lätt så studsar de vidare till nästa platta.
Samma sak med värmereglaget (+/-) det fungerar på ungefär samma slumpmässiga sätt. För att inte tala om av och på. Där kan man trycka länge utan något händer.
Samtidigt har alla reglagen den egenheten att om man råkar nudda dem med en grytlapp eller handduk, bara nudda så kan de få för sig att ändra sina inställningar.
Har man tur så slår allting av för hela spisen. Har man otur så ökar värmen på någon platta utan att man märker det. Någon form av spisvakt krävs egentligen för att säkerställa matlagningen på ett tryggt sätt.
Man kan klart konstatera att en kvinna inte har designat spisen utan det måste vara en man. För hade det varit en kvinna hade vi fått fram något lika effektivt som en fruntimmersskottkärra.