Tiden och åldern ställer till en del problem början man märka när man närmar sig 60 år. Förutom att man mer eller mindre är körd på pensionen som jag skrev om här.
Så verkar kroppen och dess funktioner inte vara som den var förut.
Förr i tiden var det inga problem att festa sent in på natten eller t.o.m. intill morgonen när solens första strålar började framträda. Och ändå komma upp i hyfsad tid och fullfölja ett arbete. Numera om man ens försöker sig på det hela att vara uppe så sent är man utslagen större delen av efterföljande dag.
Sedan behöver man undersökas på ställen där solen aldrig skiner. Blodprovet brukar inte vara något problem med ett litet stick bara och så någon veckas väntetid på resultatet. Men sedan om värdet på PSA verkar lite högt. Då blir det dags för en mer ingående undersökning, en undersökning vars förfarande som heterosexuell man definitivt inte gillar. Tvärtom man ogillar det mycket skarpt.
Sedan börjar man naturligtvis oroa sig för en del annat man kan råka ut för. Som hudsjukdomen rosacea vars förlopp brukar bli värre med stigande ålder.
Och sedan törs jag inte tänka på vad mer man kan drabbas av innan slutet.