Något jag förundras över efter drygt fyra års skrivande här på gester är när jag skriver om politik.
Behovet av dem som läser och kommenterar verkar ofta vara att försöka sätta en partipolitisk stämpel på mig.
Påståenden att jag skulle vara främlingsfientlig, för invandrarpositiv, kommunist, alliansvänlig och annat förekommer då och då i kommentarerna.
Vissa verkar ha ett enormt behov att sätta partipolitiska etiketter på andra.
Och här får de enorma problem med mig.
För vad sätter man för partipolitisk etikett på åsikter som:
– Motståndare till svensk krigföring i Afghanistan
– Förespråkar ett starkt värnpliktsförsvar som förr om tiden.
– Införandet av betyg från årskurs ett i grundskolan
– Motståndare till friskolor
– Sälja ut endast Vattenfalls kolkraftsverk för att satsa på vind- och solenergi
– Motståndare till att monopolet slopades för apotek och bilbesiktning
– Sänkt skatten på bensin
– Avskaffa monarkin
– Ett livstidsstraff skall vara livstid på riktigt för en dömd person
– Religion är en ren privatsak och skall aldrig innebära en samhällsanpassning till utövandet eller seder
Vilket parti passar detta in på?
Inte många partier vill jag påstå.
Något bra alternativ finns inte att rösta på utan det är mer en fråga om att göra en skadebegränsning bland de partier som finns.
Helt enkelt: Vilket parti gör minst skada om de kommer till makten?
Att jag via den metoden redan totalt dömt ut en del partier som samhällsfarliga inser nog de som läser gester. Det finns anledning att återkomma om det längre fram.
Till dem som har ett tvångsmässigt behov att placera människor i ett politiskt fack tillägnas denna sång.
/Urban
…
Läs även andra bloggares åsikter om politik, partipolitik, åsikter, politiska partier, åsiktsfrihet,