Efter 2010 års val får man ett intryck av att den enda som arbetar inom partiet är Mona Sahlin. Hon verkar inte ha någon tjänstestab, som avlastar hennes chefsposition. Inga medarbetare, som stöttar. På annat sätt kan man ju inte tolka den häxjakt, som hon utsätts för. Både från media och partikamrater. Socialdemokraterna förlorade i valet. Ja visst.
Många tycks ha glömt att hennes företrädare Göran Persson startade den nedåtgående spiralen. Han lyckades inte alls i 2006 års val. Vad man kan minnas av honom var hans pompösa framtoning. Och klädsamma min när han på valnatten deklarerade sin förestående avgång på grund av valnederlaget. Under hela 2006 års valarbete visade han inget engagemang, ingen glöd för att hans parti skulle vinna striden.
Inget konstigt med det. Han hade redan bytt destination. Idealen var kastade i soptunnan. Nu skulle han bli herreman. Godsägare på Torps herrgård. Han försökte visa sig folklig någon gång när han dansade med kossan Doris. Och nu tjänar han kapitalistiska intressen som konsult. I en TV-intervju visade han dessutom den dåliga smaken att i nedsättande ordalag kommentera sin efterträdare Mona Sahlin.
Jag är övertygad om att Mona Sahlin har fått utstå mycket spott och spe bara för att hon är kvinna. Göran Persson slapp lindrigt undan. Hon kämpar fortfarande på.
Självfallet behöver ju det socialdemokratiska partiet en djupgående ideologisk analys. Och det borde redan Göran Persson ha insett. Självgodheten har nog alltför länge rått inom partiet.
Jag är själv inte sosse, men jag reagerar på orättvis behandling.
Inga Lill
…
Ex – Ex – Ex – AB – AB – SVD – SVD – DN – Intressant –
…
Läs även andra bloggares åsikter om Mona Sahlin, socialdemokraterna, s, Göran Persson, valet 2010, valet 2006, Politik
Valsen med kossan Doris är oförglömlig, det var väl den sista dansen för folkhemmet. Sedan tycket jag också att framträdandet i ”kippa” var en riktig höjdare. Där fick GP visa att nu är Svedala odiskutabel mästare i grenarna världssamvete och multikultisvammel.
Passande att Mona åker till London för ännu en mellanösternkonferens.
Likaså passande att kongressen tycks samanfalla med 25 årsdagen av Olof Palmes bortgång. På detta kan säkert MS tjäna sentimentala snyftpoäng och lyckas bli omvald med så mycket som 10% av kongressens ombud.
Detta blir väl mer än dubbelt mer än vad någon av de andra 99 maktsugna kvartsfigurerna kan skrapa ihop inom sina pyttiga särintressefalanger.
Man får vara tacksam över att svenska folket hade vett nog att inte rösta fram henne till statsministerposten!