Om uppgifterna i media stämmer om det som Eva Franchell i sin bok Väninnan avslöjar blir man bestört.
Bestört över att Göran Persson och Thomas Bodström hade mage att skylla på sin mördade kollega Anna Lindh när det gällde den spektakulära avvisningen av två egyptier år 2001.
Om Evas uppgifter stämmer om det politiska spelet kan man bara konstatera att Göran och Thomas mer eller mindre bokstavligt talat vandrat över lik för att svära sig fria från inblandning i det hela.
Något mer ynkligt eller vedervärdigt har jag sällan hört talas om på den politiska nivån.
Du lycka till Mona om du tänkte ta med dig Thomas in i laget till nästa val.
Men passa ryggen ordentligt om du vill ha med honom…
—
Läs även andra bloggares åsikter om Thomas Bodström, Göran Persson, Anna Lindh, Mona Sahlin, politik,
Göran Persson: ”De referat i media ur Eva Franchells bok ”Väninnan” som handlar om handläggningen av detta ärende känner jag inte igen mig i. Jag har en annan minnesbild”. DN
Minnesbild har sedan ett antal år tillbaka blivit politikers sätt att inte ljuga och ändå inte tala sanning
Det som förvånar mig att någon fortfarande förvånas över dessa herrars brist på skrupler.
Värre är väl att Anna Lindh sitter kvar som ingenting efter utvisningarna. Det gör det lättare för Persson och Bodström att två sina händer på hennes bekostnad.
Uppgifter som att USA skulle ha hotat med att utsätta hela EU för blockad om inte utvisningarna verkställdes är rent absurda som skäl för att regeringen skulle falla undan.
Såna hot borde ha tagits upp omedelbart med EU och inte sopats under mattan och i protest mot USA:as agerande liksom utvisningarna borde
Anna Lindh ha avgått på stubben.
Trist för hennes eftermäle.
Förstår inte varför Lindh skulle ha avgått. Allt avslöjades efter hennes död.
För du tror väl inte på fullt allvar att hon tog beslutet helt på egen hand och sedan informerade Persson och Bodström efteråt?
Regeringen är alltid kollektivt ansvarig enligt regeringsformen. Punkt! Ansvaret faller därmed starkt på alla som fortfarande är i livet. Det är alltså omöjligt att skylla ifrån sig på Anna L. Hon är nu den enda ”oskyldiga” eftersom hon inte är här att försvara sig… Att välja henne som offerlamm postumt är verkligen osmakligt!! Vi ska minnas henne för det hon gjorde som var bra för vårt land. Tyvärr tror jag hon var beydligt mer idealistisk än alla höga herrar o straussianer i resten av samlingen. Idealism kan ibland gränsa till naivitet och utopism som kan vara viktiga drivkrafter hos politiker tills de konfronteras med realpolitik. Då behövs det duktiga rådgivare och välfungerande säkehetstjänster för att kunna skydda politiker från fatala misstag eller åtminstone kunna informera om konsekvenserna av beslut som det rörande avvisningen. I
min bok kommer Anna alltid skattas högt som politiker då jag tyvärr tror hon hade undermåliga experter under sig på UD eller felinformerades för att de inte tagit reda på korrekt info. Det om att USA
skulle pressat om handelsblockad låter faktiskt som rent nonsens. Det bryter ju mot WTOs stadgar helt. Justitie kunde ju sett till att process inletts i Sverige i stället för att skicka dem till låtsatsrättegångar i Egypten. Men Anna L kunde väl inte juridik – därför Bodströms ansvar och han lever ju fortfarande och borde kunna svara..
Den biten i regeringsformen har jag inte koll på, men du har nog rätt.
Samtidigt brukar ansvaret när det gäller misstag (ja ett för snällt ord för just det här som hände) brukar ansvarsfrågan sopas under matten så länge det går.
Själv skulle jag nog gärna se att vi införde någon form av ministerstyre faktisk här i landet.
Inte bara för att utkräva ansvar när det går fel i huvudsak utan för att få saker och ting gjorda.
Men att vilja det är väl som att svära i kyrkan.