OS 2008 i Peking närmar sig. Visserligen är det först den 8 augusti 2008 spelen börjar, men förberedelserna är omfattande inför OS. Eller spel och spel. Begreppet lek och idrott är för långe sedan borta. Likadant det där med att ”det är viktigare att deltaga än att vinna” har för länge sedan mist sin klang.
Nu är det blodigt allvar, alla metoder är tillåtna för att nå den hägrande platsen överst på prispallen i ett olympiskt spel.
Doping i alla dess möjliga och omöjliga former. Som tur är verkar trots allt de flesta idrottsmän ta seriöst på det hela och vill vinna genom egen träning utan fusk.
Befolkningen känner naturligtvis stolthet över att få arrangera ett OS och på det sättet bli upptagna i den idrottens gemenskap. Ett OS sätter landet i fokus, även deras egna sportsliga prestationer kommer bedömas. De har ett behov att känna stolthet över sina atleter, precis som alla nationer vill göra. Än viktigare är det då de själva står som arrangörer.
Här finns ett problem som ingen har tänkt på. Befolkningen i Kina uppgår till över 1,3 miljarder invånare. Bara i staden Peking finns det runt 15 miljoner.
Om alla dessa innevånare skulle få för sig att hoppa samtidigt, skulle det kanske inte bli jordbävning i USA men marken skulle skaka lite i Kina.
Tänk er själva Stefan Holm på väg mot höjdhoppsribban. Den ligger på 2,45, precis när han glider över hoppar 1 miljard kineser.
Så vi får nog räkna med att grenar som gymnastik, höjdhopp, skytte, simhopp, stavhopp, tyngdlyft, hästhoppning, diskus, spjut, kulstötning kommer vinnas av kineser.
Tja!
Jag tror att det viktigaste för kineserna är inte att vinna alla OS guld metaljerna, utan att få världen att lära känna Kina.
Jo det har de redan lyckas med. De är på väg att bli en av de största exportmarknaden för företag, inkl svenska. De levererar varor som vi gärna köper här i väst inkl Sverige.
De tillämpar dödstraff, precis som USA. De sätter in folk i fängelse på lite lösa grunder precis som. Tja gissa vilket land?
Sedan verkar de inte riktigt gilla en person som har fått någon form gudomlig makt från barnsben, som hävdar sig vara ledare för ett land som tekniskt sätt inte tillhör honom eller hans andra religiösa gelikar.